A19-Bestämmande sektioner
A19 ingår i Del 2 i A-protokollet och används för TB-sträckor och sträckor i torv. Under A19 bedöms det vilka bestämmande sektioner som finns på sträckan samt vilken förändringar som finns hos lokala basnivån. I huvudsak är det tre olika typer av bedömningar som görs:
Bestämmande sektioner är förträngningar, blockrika fallsträckor och liknande som förenklat uttryckt fungerar som ”dämmande” på sträckan och därmed påverkar lokala basnivån. För TB-sträckor avgör de på vilken nivå vattnet ligger och på vilken nivå sedimenten avsätts. För vattendragen i torv beskriver de sträckans hydrologiska förutsättningarna samt påverkan på både vattendraget och omgivande våtmark.
Bestämmande sektioner noteras som antal och noteras i GIS som punktobjekt. Viktigt: Även bestämmande sektioner som är indämda eller helt bortrensade ska anges även om de under rådande förhållanden i hydraulisk mening ej fungerar som bestämmande sektion.
Förändringar av den lokala basnivån ska också noteras. Förändringen går nästan alltid att relatera till förändringar hos bestämmande sektioner. I vissa fall kan förändringar i lokal basnivå bero på andra orsaker såsom att sträckan mynnar i ett annat vattendrag med förändrad basnivå eller om den mynnar i en sjö med förändrad nivå (sänkt eller dämd sjö).
Endast stabila bestämmande sektioner ska noteras, det vill säga inte grusbankar och liknande. Död ved kan anges, förutsatt att det är en tydlig påverkan uppströms under högflöde och att det är en stabil tröskel av ved som förväntas ligga kvar en längre tid. Ju mindre vattendrag desto större chans att död ved kan fungera som bestämmande sektion.
Om det finns påverkade bestämmande sektioner ska det göras en notering under Övrigt om vilken påverkan det har på de fluviala processerna, på området uppströms och på eventuell omgivande våtmark.
Vid bedömning är det viktigt att tänka på att en bestämmande sektion samt den påverkan som eventuellt finns på den bestämmande sektionen kan ha effekter långt uppströms. Normalt sett har en bestämmande sektion en påverkan på vattendraget hela vägen upp till nästa uppströmsliggande bestämmande sektion. Det är viktigt att tänka på att effekten kan variera med flödet där vissa bestämmande sektioner får mer eller mindre betydelse vid höga flöden, bland annat på grund av så kallad ”drowned-out-effekt”.
I vissa fall måste flera typer av bestämmande sektioner noteras på en och samma plats i GIS. Till exempel om en naturlig bestämmande sektion (till exempel en naturlig stentröskel) har rensats bort och ersatts med en damm. Då är det viktigt att göra noteringar på både variabeln Damm och Kraftigt rensad bestämmande sektion för att få en helhetsbild av förutsättningarna. Till exempel om man planerar att riva en damm så är det viktigt att se om rivningen kan innebära sänkt basnivå (jämfört med ursprungligt tillstånd) om man inte restaurerar rensade bestämmande sektioner samtidigt.
Bestämmande sektioner noteras på protokollet för den eller de sträckor som den påverkar även om de normalt sett ligger nedströms delsträckan.
Om sträcka 1 i en kartering är en TB- eller Tt-sträcka är det möjligt att det finns bestämmande sektioner som ligger längre nedströms (utanför det karterade området) som påverkar sträckan. Då ska förekomsten av bestämmande sektionener bedömas i alla fall. Ett vanligt exempel är att sträcka 1 mynnar i en sjö och då måste alltså en bedömning av morfologin i sjöutloppet eller för sträckorna nedströms sjön bedömas. Att en bestämmande sektion finns nedströms sträcka 1 noteras med variabeln Utanför avgränsning.
Mer information finns här och här (utdrag ur metodmanual).
Variablerna finns beskrivna på följande tre sidor:
- Förekomst av naturliga bestämmande sektioner
- Förekomst av skapade eller påverkade bestämmande sektioner
- Påverkan på lokala basnivån hos naturliga fasta strukturer samt påverkan på basnivån totalt
Bestämmande sektioner är förträngningar, blockrika fallsträckor och liknande som förenklat uttryckt fungerar som ”dämmande” på sträckan och därmed påverkar lokala basnivån. För TB-sträckor avgör de på vilken nivå vattnet ligger och på vilken nivå sedimenten avsätts. För vattendragen i torv beskriver de sträckans hydrologiska förutsättningarna samt påverkan på både vattendraget och omgivande våtmark.
Bestämmande sektioner noteras som antal och noteras i GIS som punktobjekt. Viktigt: Även bestämmande sektioner som är indämda eller helt bortrensade ska anges även om de under rådande förhållanden i hydraulisk mening ej fungerar som bestämmande sektion.
Förändringar av den lokala basnivån ska också noteras. Förändringen går nästan alltid att relatera till förändringar hos bestämmande sektioner. I vissa fall kan förändringar i lokal basnivå bero på andra orsaker såsom att sträckan mynnar i ett annat vattendrag med förändrad basnivå eller om den mynnar i en sjö med förändrad nivå (sänkt eller dämd sjö).
Endast stabila bestämmande sektioner ska noteras, det vill säga inte grusbankar och liknande. Död ved kan anges, förutsatt att det är en tydlig påverkan uppströms under högflöde och att det är en stabil tröskel av ved som förväntas ligga kvar en längre tid. Ju mindre vattendrag desto större chans att död ved kan fungera som bestämmande sektion.
Om det finns påverkade bestämmande sektioner ska det göras en notering under Övrigt om vilken påverkan det har på de fluviala processerna, på området uppströms och på eventuell omgivande våtmark.
Vid bedömning är det viktigt att tänka på att en bestämmande sektion samt den påverkan som eventuellt finns på den bestämmande sektionen kan ha effekter långt uppströms. Normalt sett har en bestämmande sektion en påverkan på vattendraget hela vägen upp till nästa uppströmsliggande bestämmande sektion. Det är viktigt att tänka på att effekten kan variera med flödet där vissa bestämmande sektioner får mer eller mindre betydelse vid höga flöden, bland annat på grund av så kallad ”drowned-out-effekt”.
I vissa fall måste flera typer av bestämmande sektioner noteras på en och samma plats i GIS. Till exempel om en naturlig bestämmande sektion (till exempel en naturlig stentröskel) har rensats bort och ersatts med en damm. Då är det viktigt att göra noteringar på både variabeln Damm och Kraftigt rensad bestämmande sektion för att få en helhetsbild av förutsättningarna. Till exempel om man planerar att riva en damm så är det viktigt att se om rivningen kan innebära sänkt basnivå (jämfört med ursprungligt tillstånd) om man inte restaurerar rensade bestämmande sektioner samtidigt.
Bestämmande sektioner noteras på protokollet för den eller de sträckor som den påverkar även om de normalt sett ligger nedströms delsträckan.
Om sträcka 1 i en kartering är en TB- eller Tt-sträcka är det möjligt att det finns bestämmande sektioner som ligger längre nedströms (utanför det karterade området) som påverkar sträckan. Då ska förekomsten av bestämmande sektionener bedömas i alla fall. Ett vanligt exempel är att sträcka 1 mynnar i en sjö och då måste alltså en bedömning av morfologin i sjöutloppet eller för sträckorna nedströms sjön bedömas. Att en bestämmande sektion finns nedströms sträcka 1 noteras med variabeln Utanför avgränsning.
Mer information finns här och här (utdrag ur metodmanual).
Variablerna finns beskrivna på följande tre sidor: