A16-Åtgärder
Variabeln används för bedömning av om det finns något behov av åtgärder, det vill säga om det finns behov av att återställa vattendraget/delsträckan efter mänsklig negativ påverkan. Svarsalternativ är Ja, Nej, Vet ej och Ej bedömt.
Förslag på lämpliga åtgärder noteras under variabeln ”Åtgärder”.
Med åtgärder avses endast åtgärder som leder till att vattendraget återfår ett mer naturligt tillstånd.
Exempel på påverkan som innebär att det finns åtgärdsbehov är att det är flottledsrensat, att vattendraget är instabilt av någon orsak eller att viktiga strukturer försvunnit på grund av mänsklig påverkan.
Se närmare beskrivning under variabeln Åtgärder.
Förslag på lämpliga åtgärder noteras under variabeln ”Åtgärder”.
Med åtgärder avses endast åtgärder som leder till att vattendraget återfår ett mer naturligt tillstånd.
Exempel på påverkan som innebär att det finns åtgärdsbehov är att det är flottledsrensat, att vattendraget är instabilt av någon orsak eller att viktiga strukturer försvunnit på grund av mänsklig påverkan.
Se närmare beskrivning under variabeln Åtgärder.
Variabeln används för att beskriva restaureringsåtgärder som behövs för sträckan, det vill säga åtgärder för att återställa vattendraget efter mänsklig påverkan. Förslag på åtgärder noteras som fri text (Vet ej eller Ej bedömt kan också anges).
Med åtgärder avses endast åtgärder som leder till att vattendraget återgår till ett mer naturligt tillstånd. Det går således inte att hitta på åtgärdsförslag efter tycke och smak utan bara att ange åtgärder som är restaureringsåtgärder.
För att veta vad som behövs måste man först avgöra vad som faktiskt är påverkat med en påverkansanalys.
Påverkansanalys
I metodmanualen står det att åtgärderna som föreslås ska leda till en förbättring i status hos kvalitetsfaktorn Konnektivitet i vattendrag eller kvalitetsfaktorn Morfologisk tillstånd i vattendrag enligt HVMFS 2013:19, alternativt på annat sätt leda till ett naturligare tillstånd. Det innebär att man främst tittar efter om det finns någon påverkan på konnektivitet (uppströms, nedströms och i sidled), påverkan på fårans form, avsaknad av strukturer som ska förekomma, påverkan på funktion hos svämplanet och liknande. Vid analysen måste man utgå från ett referenstillstånd, det vill säga vilken morfologi som förekommit under opåverkade förhållanden.
Eftersom kvalitetsfaktorerna ska vara utgångspunkten för åtgärderna måste därmed påverkansanalysen vara en analys av dessa kvalitetsfaktorer. Att behöva analysera kvalitetsfaktorer vid biotopkarteringen kan såklart låta krångligt, men när man har fyller i sitt protokoll är det ju just precis det man gör.
I ett vattendrag där morfologin är mindre komplicerad kommer det att gå att se vad som är påverkat redan när sträckan är färdigkarterad och därmed är det möjligt att direkt i fält fylla i vilka åtgärder som behövs. Till exempel i en Bx-sträcka där rensningsklass 2 angivits och där det inte finns någon nämnvärd påverkan mellan sträckor kan det vara lätt att se vad som är påverkat och därmed är det ganska enkelt att ange åtgärder.
Om morfologin är mer komplicerad kan det behövas en djupare analys där flera delsträckor ingår. I så fall kan det vara lämpligt att ange preliminära förslag i fält och göra en närmare bedömning av påverkan och lämpliga åtgärder efter fältarbetet. Ett exempel på när det kan behövas en ingående analys är om en sträcka påverkas av sedimentation som är orsakad av att det finns erosion på sträckorna uppströms.
Åtgärder
När variabeln fylls i anges åtgärdsförslag. Det går att ange ett eller fler alternativ. Om det är svårt att göra en fullständig återställning kan olika alternativ med olika ambitionsnivå vara lämpligt att ange.
Eftersom åtgärderna ska leda till en återgång till ett mer ursprungligt tillstånd är det påverkansanalysen som nämndes ovan som utgör grunden till valet av lämpliga åtgärder.
Det är viktigt att de åtgärder som föreslås baseras på hur vattensystemet fungerar. Det kan bland annat innebära att graden av dynamik måste vägas in. Det betyder att i de minst dynamiska vattendragen kan åtgärder inriktade på form vara av större vikt, medan de mest dynamiska vattendragen snarare behöver en återställning av processer. Tyvärr finns ingen vägledning för processbaserade restaureringar i Sverige, men i många andra länder finns betydligt mer information om t ex återställning av lutning eller åtgärder för att minska skjuvspänningen där basnivån sänkts. Försöker man att återställa ett dynamiskt vattendrag utan att återställa processerna är det dömt att misslyckas på grund av självjusteringen.
Här finns ett utdrag ur metodmanualen med ett antal exempel. Observera att tabellen i utdraget inte går att använda som en schablon. Alla åtgärdsförslag vid biotopkartering måste anpassas till varje enskilt fall.
Här finns mer information om restaurering.
Vad är inte restaurering?
Som nämnts ovan ska man utgå från ett referenstillstånd och det är en viktig riktlinje. Det innebär att man inte ska ange åtgärder som leder till en morfologi som avviker från sträckans ursprungliga hydromorfologiska typ. Åtgärder som att stoppa ned stenblock i ett Cv-vattendrag får alltså inte anges eftersom det förstör riffle-poolsystemet. Att ange bortrensning av stenbumlingar i ett Bx-vattendrag är inte heller korrekt (båda dessa exempel är tagna från verkligheten).
Att ange åtgärder för sträckor som är opåverkade får inte heller göras (såvida man inte anger åtgärder såsom skydd och bevarande).
Undantag
Även om utgångspunkten alltid ska vara att återskapa något ursprungligt så finns det förstås undantag där det inte finns någon möjlighet att återskapa. Under sådana omständigheter kan åtgärder som inte är restaurering utan snarare "förbättring" anges, det kan till exempel vara aktuellt i vattendrag som rinner igenom tätort eller vattendrag som omformats till jordbruksdiken.
Om man måste ange något som inte kan klassas som restaurering är det viktigt att tänka igenom om det är en åtgärd som verkligen kommer att fungera långsiktigt. Att stoppa ned stenblock i jordbruksdiken bara för att en återgång till ursprunglig meandring inte är möjlig är ingen långsiktigt hållbar åtgärd. Nödlösningar måste alltså vara anpassade till hydromorfologin.
Med åtgärder avses endast åtgärder som leder till att vattendraget återgår till ett mer naturligt tillstånd. Det går således inte att hitta på åtgärdsförslag efter tycke och smak utan bara att ange åtgärder som är restaureringsåtgärder.
För att veta vad som behövs måste man först avgöra vad som faktiskt är påverkat med en påverkansanalys.
Påverkansanalys
I metodmanualen står det att åtgärderna som föreslås ska leda till en förbättring i status hos kvalitetsfaktorn Konnektivitet i vattendrag eller kvalitetsfaktorn Morfologisk tillstånd i vattendrag enligt HVMFS 2013:19, alternativt på annat sätt leda till ett naturligare tillstånd. Det innebär att man främst tittar efter om det finns någon påverkan på konnektivitet (uppströms, nedströms och i sidled), påverkan på fårans form, avsaknad av strukturer som ska förekomma, påverkan på funktion hos svämplanet och liknande. Vid analysen måste man utgå från ett referenstillstånd, det vill säga vilken morfologi som förekommit under opåverkade förhållanden.
Eftersom kvalitetsfaktorerna ska vara utgångspunkten för åtgärderna måste därmed påverkansanalysen vara en analys av dessa kvalitetsfaktorer. Att behöva analysera kvalitetsfaktorer vid biotopkarteringen kan såklart låta krångligt, men när man har fyller i sitt protokoll är det ju just precis det man gör.
I ett vattendrag där morfologin är mindre komplicerad kommer det att gå att se vad som är påverkat redan när sträckan är färdigkarterad och därmed är det möjligt att direkt i fält fylla i vilka åtgärder som behövs. Till exempel i en Bx-sträcka där rensningsklass 2 angivits och där det inte finns någon nämnvärd påverkan mellan sträckor kan det vara lätt att se vad som är påverkat och därmed är det ganska enkelt att ange åtgärder.
Om morfologin är mer komplicerad kan det behövas en djupare analys där flera delsträckor ingår. I så fall kan det vara lämpligt att ange preliminära förslag i fält och göra en närmare bedömning av påverkan och lämpliga åtgärder efter fältarbetet. Ett exempel på när det kan behövas en ingående analys är om en sträcka påverkas av sedimentation som är orsakad av att det finns erosion på sträckorna uppströms.
Åtgärder
När variabeln fylls i anges åtgärdsförslag. Det går att ange ett eller fler alternativ. Om det är svårt att göra en fullständig återställning kan olika alternativ med olika ambitionsnivå vara lämpligt att ange.
Eftersom åtgärderna ska leda till en återgång till ett mer ursprungligt tillstånd är det påverkansanalysen som nämndes ovan som utgör grunden till valet av lämpliga åtgärder.
Det är viktigt att de åtgärder som föreslås baseras på hur vattensystemet fungerar. Det kan bland annat innebära att graden av dynamik måste vägas in. Det betyder att i de minst dynamiska vattendragen kan åtgärder inriktade på form vara av större vikt, medan de mest dynamiska vattendragen snarare behöver en återställning av processer. Tyvärr finns ingen vägledning för processbaserade restaureringar i Sverige, men i många andra länder finns betydligt mer information om t ex återställning av lutning eller åtgärder för att minska skjuvspänningen där basnivån sänkts. Försöker man att återställa ett dynamiskt vattendrag utan att återställa processerna är det dömt att misslyckas på grund av självjusteringen.
Här finns ett utdrag ur metodmanualen med ett antal exempel. Observera att tabellen i utdraget inte går att använda som en schablon. Alla åtgärdsförslag vid biotopkartering måste anpassas till varje enskilt fall.
Här finns mer information om restaurering.
Vad är inte restaurering?
Som nämnts ovan ska man utgå från ett referenstillstånd och det är en viktig riktlinje. Det innebär att man inte ska ange åtgärder som leder till en morfologi som avviker från sträckans ursprungliga hydromorfologiska typ. Åtgärder som att stoppa ned stenblock i ett Cv-vattendrag får alltså inte anges eftersom det förstör riffle-poolsystemet. Att ange bortrensning av stenbumlingar i ett Bx-vattendrag är inte heller korrekt (båda dessa exempel är tagna från verkligheten).
Att ange åtgärder för sträckor som är opåverkade får inte heller göras (såvida man inte anger åtgärder såsom skydd och bevarande).
Undantag
Även om utgångspunkten alltid ska vara att återskapa något ursprungligt så finns det förstås undantag där det inte finns någon möjlighet att återskapa. Under sådana omständigheter kan åtgärder som inte är restaurering utan snarare "förbättring" anges, det kan till exempel vara aktuellt i vattendrag som rinner igenom tätort eller vattendrag som omformats till jordbruksdiken.
Om man måste ange något som inte kan klassas som restaurering är det viktigt att tänka igenom om det är en åtgärd som verkligen kommer att fungera långsiktigt. Att stoppa ned stenblock i jordbruksdiken bara för att en återgång till ursprunglig meandring inte är möjlig är ingen långsiktigt hållbar åtgärd. Nödlösningar måste alltså vara anpassade till hydromorfologin.
Till vänster en Bx-sträcka där block har rensats ur fåran. Sträckan kan återställas genom att blocken läggs tillbaks i fåran och de ursprunglig hydromorfologiska enheter som fanns återskapas. Sträckan är inte dynamisk och här återställs alltså främst formen.
Till höger en Ex-sträcka som är rätad och ostabil. Här måste inte formen återställas, istället är det viktigt att återställa processerna genom att en bestämmande sektion skapas (återställd basnivå). Sträckan är dynamisk och här återställs därmed främst processerna.
Till höger en Ex-sträcka som är rätad och ostabil. Här måste inte formen återställas, istället är det viktigt att återställa processerna genom att en bestämmande sektion skapas (återställd basnivå). Sträckan är dynamisk och här återställs därmed främst processerna.