A22-Utvecklingsfas
|
Variabeln Utvecklingsfas under A22 tillhör Del 3 och används bara för TB-sträckor.
När det sker en störning i en TB-sträcka, till exempel att bestämmande sektioner påverkas, kommer det att ske en respons via vattendragets självjustering. Responsen följer ett visst utvecklingsmönster när vattendraget antingen strävar mot en nytt jämviktstillstånd eller strävar mot att återfå det ursprungliga utseendet. Det är inte alltid samma utvecklingsmönster, utan det beror på de givna förutsättningarna. Modeller som beskriver olika utvecklingsmönster efter en störning kallas channel evolution models (CEM). I biotopkarteringsmetoden finns fyra olika CEM som ska motsvara fyra olika förutsättningar. Inom varje CEM finns olika faser som motsvarar olika delar av utvecklingen. Under naturliga och stabila förhållanden då vattendraget är i jämvikt och opåverkat noteras Fas 1 för variabeln. I det fallet kommer ingen förändring att ske, utan det är det tillstånd sträckan kommer att ha så länge det inte sker en störning. Om vattendraget är påverkat noteras den fas som bäst beskriver situationen. Faserna som kan anges är Fas 2a-7a, 2b-6b, 2c-7c samt 2d-7d. Varje bokstav (a, b, c och d) motsvarar de fyra olika typerna av CEM. De första faserna i varje CEM motsvarar ett tidigt skede, medan de sista faserna (7a, 6b, 7c och 7d) motsvarar ett nytt dynamiskt jämviktstillstånd. |
|
Vid bedömning är det första steget att välja CEM (varje CEM benämns som huvudgrupp i metodmanualen).
Vid val av huvudgrupp ska man delvis titta på beskrivningen av varje grupp (här finns ett utdrag med huvudgrupper och alla faser). Det räcker dock inte att bara titta på huvudgruppens beskrivning, man måste också kontrollera att den gruppen har en sista fas (nya jämviktstillståndet) som stämmer överens med det tillstånd som den aktuella sträckan bedöms vara på väg mot. TB-sträckor kan ha mycket komplicerade utvecklingar och eftersom begränsningen till fyra olika CEM är en förenkling av verkligheten kommer det alltid att uppstå svåra fall där varken huvudgruppens beskrivning, faserna eller slutfasen stämmer. Då får man helt enkelt välja den huvudgrupp som stämmer bäst och ofta kan det vara bra att främst titta på slutfasens beskrivning.
Vid val av huvudgrupp ska man delvis titta på beskrivningen av varje grupp (här finns ett utdrag med huvudgrupper och alla faser). Det räcker dock inte att bara titta på huvudgruppens beskrivning, man måste också kontrollera att den gruppen har en sista fas (nya jämviktstillståndet) som stämmer överens med det tillstånd som den aktuella sträckan bedöms vara på väg mot. TB-sträckor kan ha mycket komplicerade utvecklingar och eftersom begränsningen till fyra olika CEM är en förenkling av verkligheten kommer det alltid att uppstå svåra fall där varken huvudgruppens beskrivning, faserna eller slutfasen stämmer. Då får man helt enkelt välja den huvudgrupp som stämmer bäst och ofta kan det vara bra att främst titta på slutfasens beskrivning.
När man valt huvudgrupp är det dags att välja fas. I metodmanualen finns två delar som används för att välja fas. Den ena delen är en text som beskriver varje fas. Det andra är en serie av uppritade tvärsektioner som beskriver varje fas. Utifrån både texten och tvärsektionera väljs den fas som passar bäst.
Det är viktigt att tänka på att faserna ska ses som en konceptmodell och i praktiken är det inte alltid vattendragens utveckling följer de mönster som anges utan många gånger kan vattendraget hoppa mellan olika faser. Orsaken är att påverkan på vattendraget kan förändras över tid. Till exempel kan ett vattendrag som har en kraftig bottenerosion och befinner sig i fas 4a switcha till 4b och börja påverkas av sedimentation istället om det sker kraftig erosion på sträckorna uppströms och att det därmed blir större sedimenttillskott. I ett sådant fall kan det vara svårt att göra bedömningen.
Bedömningen bör kommenteras under Övrigt.
Om ingen fas passar är det möjligt att notera "Ej möjligt bedöma". Detta frikort får dock bara användas sparsamt.
Tips:
För vissa sträckor passar ingen av faserna in riktigt bra (om alla sträckor skulle passa in skulle det behövas ett oändligt antal faser). I sådana fall kan bedömningen underlättas om man utgår från beskrivningarna av de nya jämviktstillstånden (7a, 6b, 7c, 7d) samt faserna strax före de nya jämviktstillstånden och jämför dem med vilket jämviktstillstånd som det är troligt att den aktuella sträckan är på väg mot.
För att lära sig mer om utvecklingsmodeller kan det vara bra att läsa igenom litteratur som beskriver detta, till exempel Schumm m fl (1984) eller Simon & Hupp (1986) alternativt senare publikationer som utvecklats ur Schumms verk. Här finns mer information.
Det är viktigt att tänka på att faserna ska ses som en konceptmodell och i praktiken är det inte alltid vattendragens utveckling följer de mönster som anges utan många gånger kan vattendraget hoppa mellan olika faser. Orsaken är att påverkan på vattendraget kan förändras över tid. Till exempel kan ett vattendrag som har en kraftig bottenerosion och befinner sig i fas 4a switcha till 4b och börja påverkas av sedimentation istället om det sker kraftig erosion på sträckorna uppströms och att det därmed blir större sedimenttillskott. I ett sådant fall kan det vara svårt att göra bedömningen.
Bedömningen bör kommenteras under Övrigt.
Om ingen fas passar är det möjligt att notera "Ej möjligt bedöma". Detta frikort får dock bara användas sparsamt.
Tips:
För vissa sträckor passar ingen av faserna in riktigt bra (om alla sträckor skulle passa in skulle det behövas ett oändligt antal faser). I sådana fall kan bedömningen underlättas om man utgår från beskrivningarna av de nya jämviktstillstånden (7a, 6b, 7c, 7d) samt faserna strax före de nya jämviktstillstånden och jämför dem med vilket jämviktstillstånd som det är troligt att den aktuella sträckan är på väg mot.
För att lära sig mer om utvecklingsmodeller kan det vara bra att läsa igenom litteratur som beskriver detta, till exempel Schumm m fl (1984) eller Simon & Hupp (1986) alternativt senare publikationer som utvecklats ur Schumms verk. Här finns mer information.
Exempel
I detta exempel är vattendraget uträtat (foto: Per Saarinen). Nyligen startade en erosionsprocess, så kallad head cut erosion, på grund av att basnivån sänktes. Här syns två olika faser upp- och nedströms en knickpoint. Sannolikt var basnivån ändrad även tidigare, men nyligen sänktes den alltså ännu mer.
Normalt sett skulle man valt någon av d-faserna. d-fasernas huvudgrupp beskrivs som "Omgrävda sträckor där bestämmande sektioner har sänkts och/eller systemets grundförutsättningar är påverkade". I detta fall ser vi dock en förändring som är mer lik förändringarna som beskrivs under a-faserna: "Sträckor som domineras av erosion, har påverkats av erosion eller sträckor som har ett sekundärt svämplan, men inte är omgrävda. Sträckor i denna grupp ska vara på väg mot ett tillstånd som avviker från det ursprungliga".
Slutfaserna för a och d-faserna (7a och 7d) är mycket lika varandra och det är därför lite hugget som stucket vilket som väljs här. Att välja a-faserna är lite mer rätt och i så fall noteras fas 5a nedströms knickpointen och 2a uppströms knickpointen. Alternativt noteras 3d (möjligtvis 4d) nedströms och 2d uppströms knickpointen, det är också rätt.
Detta exempel visar på ett bra sätt ett det inte är helt självklart vilken fas som ska väljas. Exemplet visar också på att konceptet med faser kan ge oss bra information, helt klart är det olika processer och olika habitat uppströms och nedströms knickpointen.
Normalt sett skulle man valt någon av d-faserna. d-fasernas huvudgrupp beskrivs som "Omgrävda sträckor där bestämmande sektioner har sänkts och/eller systemets grundförutsättningar är påverkade". I detta fall ser vi dock en förändring som är mer lik förändringarna som beskrivs under a-faserna: "Sträckor som domineras av erosion, har påverkats av erosion eller sträckor som har ett sekundärt svämplan, men inte är omgrävda. Sträckor i denna grupp ska vara på väg mot ett tillstånd som avviker från det ursprungliga".
Slutfaserna för a och d-faserna (7a och 7d) är mycket lika varandra och det är därför lite hugget som stucket vilket som väljs här. Att välja a-faserna är lite mer rätt och i så fall noteras fas 5a nedströms knickpointen och 2a uppströms knickpointen. Alternativt noteras 3d (möjligtvis 4d) nedströms och 2d uppströms knickpointen, det är också rätt.
Detta exempel visar på ett bra sätt ett det inte är helt självklart vilken fas som ska väljas. Exemplet visar också på att konceptet med faser kan ge oss bra information, helt klart är det olika processer och olika habitat uppströms och nedströms knickpointen.
|
|
|
|