FAQ |
|
Variabler
Val av vilka delar av Protokoll A som fylls i
Fråga: I Tabell 7-5 i manualen beskrivs det vilka delar av protokollet som ska fyllas i utifrån ursprunglig hydromorfologisk typ. I tabellen finns inte svarsalternativet ”Saknas” med. Hur gör man om ursprunglig saknas, till exempel om det är en sträcka som går genom en sänkt sjö eller om det på annat vis rör sig om helt nyskapade miljöer?
Svar: Detta är en miss i manualen. Gör så här om ”Saknas” har angetts för variabeln ”Ursprunglig Hymotyp”: Gör en bedömning av vilka delar som är lämpliga att fylla i för att du ska få med dig relevant information om sträckan. T ex om det är en utdikad sjö som främst har Tt-karaktär så fylls lämpligen Del 1 och 2 i eller om det mest är Ex-karaktär så fylls alla delar i.
A2-Lokalinformation
Fråga: Vilka variabler kan väljas bort om man noterat Ja för variabeln Avvikande ambitionsnivå?
Svar: Ingen variabel väljs bort. Allt fylls i som vanligt. Variabeln används när inventeringen gjorts något mindre noggrant. Variabelns syfte är främst att spara tid, men ska endast utnyttjas när det inte ger nämnvärt sämre kvalitet på karteringsresultatet.
Exempel 1: I ett flera km långt blött område i myrmark (Tt-sträcka) där det är uppenbart att det inte finns någon fysisk påverkan fotvandras inte hela sträckan, istället kollas bara de partier där det finns bestämmande sektioner.
Exempel 2: I ett flera km långt homogent dike i jordbruksmark (Fö-sträcka) där det inte förväntas finnas några bestämmande sektioner, inga speciellt intressanta strukturer och där inskärningskvoten med all sannolikhet kommer vara hög fotvandras inte hela sträckan, istället kollas några partier.
A3-Hydromofologisk typ, planform
Fråga: Om svämplanet hos en Ex-sträcka inte längre är aktivt och det har utvecklats sekundära svämplan, ska man då ange Ex eller Fö?
Svar: Bedöm vilken beskrivning av hymotyperna som passar in bäst. Fö kännetecknas som regel av hög specifik flödeseffekt vid högflöde samt av en instabilitet. När sekundära svämplanen nått en viss storlek brukar karaktären bli allt mer lik Ex eftersom det leder till lägre specifik flödeseffekt samt ökad stabilitet.
Fråga: Det är svårt att se skillnad mellan hymotyperna Ct och Cv. Är det viktigt att bedöma undertypen för C-sträckorna?
Svar: Det räcker gott och väl att bara notera huvudtypen, det vill säga att notera Cx som hymotyp.
Fråga: Hur viktigt är det att bedöma undertypen vid bedömning av hydromorfologisk typ?
Svar: Det viktigaste är att bedöma huvudtyp. I många vattendrag varierar undertypen längs med vattendraget och då kan det vara lämpligt att bara notera huvudtypen, annars blir det alldeles för mycket sträckavgränsning. Till exempel räcker det gott och väl att notera Bx om det är en variation mellan Bt och Bp. Det är också vanligt att karaktärerna stämmer på flera undertyper och då går det också bra att bara notera Bx.
Fråga: Angående val av hydromorfologisk typ. Hur är det med indämda sträckor som inte är jättebreda och eller djupa och där vattnet fortfarande är typ svagt strömmande? Det är ju helt förändrat mot vad det var tidigare men har ändå någon form av vattendragskaraktär.
Svar: Om variabeln "Damm" har markerats under påverkan så ska sträckan vara indämd så att vattenytan blivit betydligt större. Även grävda dammar räknas hit oavsett om vattenytan dämts eller inte. Under dessa förutsättningar kan hydromorfologiska typen "Zz" anges.
Sträckor där bara variabeln "indämt" noterats ligger normalt sett en bit ovan en damm och på grund av dammen har lutningen blivit avsevärt flackare, men det finns ändå vattendragskaraktärer och vattendraget är smalare än vid dammen. I dessa fall ska inte Zz anges. Välj den hydromorfologiska typ som passar bäst. Eftersom det är en påverkan från dämning är det fullt möjligt att man anger en hydromorfologisk typ som är helt annorlunda mot vad som varit fallet om det inte varit dämt (t ex kan Ex bli Tt).
A5-Bottensubstrat
Fråga: Ska man endast notera klass 3 för någon av variablerna som beskriver strömförhållande och bottensubstrat om man har ett tydligt dominerande strömförhållande eller substrat?
Svar: Nej, en typ av strömförhållande och en typ av substrat ska alltid noteras som klass 3. Detta är en förenkling av verkligheten.
A7-Strömförhållande
Fråga: Ska man endast notera klass 3 för någon av variablerna som beskriver strömförhållande och bottensubstrat om man har ett tydligt dominerande strömförhållande eller substrat?
Svar: Nej, en typ av strömförhållande och en typ av substrat ska alltid noteras som klass 3. Detta är en förenkling av verkligheten.
A11-Påverkan uppströms
Fråga: Enligt manualen ska "Påverkan uppströms" bara noteras om det finns en påverkan angiven under A10, till exempel rensning. Hur ska man göra om det finns annan typ av påverkan som påverkar nästa sträcka, till exempel om det finns en onaturlig bestämmande sektion som påverkar nästa sträcka?
Svar: All form av mänsklig påverkan som ger en effekt på en eller flera uppströmsliggande sträckor ska noteras som Ja för variabeln Påverkan uppströms. Nästan alltid sammanfaller det med att någon form av påverkan har angetts under A10. Det kan dock finnas specialfall där ingen påverkan har angetts under A10, men det ändå finns mänsklig påverkan som ger effekt uppströms. Detta behöver förtydligas i manualen.
Exempel: sträcka 1 är en Bx-sträcka och sträcka 2 är en Ex-sträcka. Sträcka 1 är nästan helt opåverkad (ingen påverkan angiven under A10), men längst upp på sträckan finns en onaturlig bestämmande sektion. I detta fall noteras Ja för påverkan uppströms, även om ingen notering gjorts under A10.
A12-Översvämningsytor
Fråga: Vad ska man notera för variabeln Översvämningsytor/grundvattennivå om sträckan är uppdämd och utgörs av damm?
Svar: Variabeln beskriver bara sänkt vattennivå, därmed noteras Klass 0 som betyder "ingen sänkning".
A15-Fluviala processer
Fråga: Variablerna "Dominant fluvial process" och "Stabilitet" har "Stabila förhållanden" som ett svarsalternativ. Motsvarar det svarsalternativet att det 'r ett dynamiskt jämviktstillstånd?
Svar: Ja det stämmer. Därmed ska vattendrag som t ex har en naturlig förskjutning av meanderbågar och inskärningskvoten 1 noteras som stabila även om det hela tiden finns en naturlig förändring i planform.
A19-Bestämmande sektioner
Fråga: Ska inte bestämmande sektioner fyllas i för alla hymotyper? Varför ska det inte fyllas i för vissa?
Svar: Bestämmande sektioner samt information om påverkan på bestämmande sektioner och basnivå fylls i för transportbegränsade sträckor (TB-sträckor) och för vattendrag i torv (huvudtyperna C, D, E, F, T). Det beror på att en påverkan på bestämmande sektioner i de typerna har en stor effekt och att effekten kan sprida sig långt upp i systemet (oftast minst upp till nästa bestämmande sektion). Läs mer här.
Bestämmande sektioner kan i hydraulisk mening även finnas i andra hymotyper, men ska inte noteras på de delsträckornas protokoll. Till exempel i trappstegsformade vattendrag (Bt) kan varje trappsteg vara en bestämmande sektion. Om en sådan påverkas genom rensning är effekten lokal och sprider sig inte på samma sätt uppströms, främst på grund av att bottensubstratet är grövre och stabilare och att lutningen är så pass hög att effekten ej sprider sig lika långt. Naturligtvis har rensningen stor betydelse för habitatet, till exempel om alla trappsteg i ett trappstegsformat vattendrag tas bort, men orsaken till att det inte noteras är alltså att (1) effekten sprider sig inte långt uppströms, (2) påverkan på bestämmande sektioner beskrivs tillräckligt bra med variabeln ”Rensning” för sedimentbegränsade sträckor.
Observera dock att om en transportbegränsad sträcka eller en sträcka i torv har en bestämmande sektion så ligger den ofta inom en sedimentbegränsad delsträcka som finns strax nedströms, men den bestämmande sektionen noteras alltså på protokollet för den den stransportbegränsade sträckan/sträckan i torv.
Värt att tänka på är att om man karterar en sträcka som är sedimentbegränsad och det finns bestämmande sektioner som har rensat och det bedöms viktigt att uppmärksamma detta så går det alltid att notera det under övrigt och/eller ta med det som ett strukturelement under variabeln ”Annat”. Detta kan till exempel vara bra för sedimentbegränsade sträckor som ligger i gränszonen mot att vara transportbegränsad (till exempel vissa Bp-sträckor som ligger i gränszonen mot Cx).
A22-Utvecklingsfas
Fråga: Om en sträcka har sänkt bestämmande sektion och är urgrävd, alltså man har grävt bort sediment inom fåran men inte grävt om sträckningen, ska man då sätta utvecklingsfas inom gruppen a eller d? Jag bedömer det som att det är a som ska sättas då man kan likna rensning/urgrävning med en väldigt snabb erosionsprocess.
Svar: Det går bra med a eller d. Välj det som passar bäst just här, kolla till exempel på vilken utveckling du förväntar dig och hur omfattande grävningen varit.
Fråga: I Tabell 7-5 i manualen beskrivs det vilka delar av protokollet som ska fyllas i utifrån ursprunglig hydromorfologisk typ. I tabellen finns inte svarsalternativet ”Saknas” med. Hur gör man om ursprunglig saknas, till exempel om det är en sträcka som går genom en sänkt sjö eller om det på annat vis rör sig om helt nyskapade miljöer?
Svar: Detta är en miss i manualen. Gör så här om ”Saknas” har angetts för variabeln ”Ursprunglig Hymotyp”: Gör en bedömning av vilka delar som är lämpliga att fylla i för att du ska få med dig relevant information om sträckan. T ex om det är en utdikad sjö som främst har Tt-karaktär så fylls lämpligen Del 1 och 2 i eller om det mest är Ex-karaktär så fylls alla delar i.
A2-Lokalinformation
Fråga: Vilka variabler kan väljas bort om man noterat Ja för variabeln Avvikande ambitionsnivå?
Svar: Ingen variabel väljs bort. Allt fylls i som vanligt. Variabeln används när inventeringen gjorts något mindre noggrant. Variabelns syfte är främst att spara tid, men ska endast utnyttjas när det inte ger nämnvärt sämre kvalitet på karteringsresultatet.
Exempel 1: I ett flera km långt blött område i myrmark (Tt-sträcka) där det är uppenbart att det inte finns någon fysisk påverkan fotvandras inte hela sträckan, istället kollas bara de partier där det finns bestämmande sektioner.
Exempel 2: I ett flera km långt homogent dike i jordbruksmark (Fö-sträcka) där det inte förväntas finnas några bestämmande sektioner, inga speciellt intressanta strukturer och där inskärningskvoten med all sannolikhet kommer vara hög fotvandras inte hela sträckan, istället kollas några partier.
A3-Hydromofologisk typ, planform
Fråga: Om svämplanet hos en Ex-sträcka inte längre är aktivt och det har utvecklats sekundära svämplan, ska man då ange Ex eller Fö?
Svar: Bedöm vilken beskrivning av hymotyperna som passar in bäst. Fö kännetecknas som regel av hög specifik flödeseffekt vid högflöde samt av en instabilitet. När sekundära svämplanen nått en viss storlek brukar karaktären bli allt mer lik Ex eftersom det leder till lägre specifik flödeseffekt samt ökad stabilitet.
Fråga: Det är svårt att se skillnad mellan hymotyperna Ct och Cv. Är det viktigt att bedöma undertypen för C-sträckorna?
Svar: Det räcker gott och väl att bara notera huvudtypen, det vill säga att notera Cx som hymotyp.
Fråga: Hur viktigt är det att bedöma undertypen vid bedömning av hydromorfologisk typ?
Svar: Det viktigaste är att bedöma huvudtyp. I många vattendrag varierar undertypen längs med vattendraget och då kan det vara lämpligt att bara notera huvudtypen, annars blir det alldeles för mycket sträckavgränsning. Till exempel räcker det gott och väl att notera Bx om det är en variation mellan Bt och Bp. Det är också vanligt att karaktärerna stämmer på flera undertyper och då går det också bra att bara notera Bx.
Fråga: Angående val av hydromorfologisk typ. Hur är det med indämda sträckor som inte är jättebreda och eller djupa och där vattnet fortfarande är typ svagt strömmande? Det är ju helt förändrat mot vad det var tidigare men har ändå någon form av vattendragskaraktär.
Svar: Om variabeln "Damm" har markerats under påverkan så ska sträckan vara indämd så att vattenytan blivit betydligt större. Även grävda dammar räknas hit oavsett om vattenytan dämts eller inte. Under dessa förutsättningar kan hydromorfologiska typen "Zz" anges.
Sträckor där bara variabeln "indämt" noterats ligger normalt sett en bit ovan en damm och på grund av dammen har lutningen blivit avsevärt flackare, men det finns ändå vattendragskaraktärer och vattendraget är smalare än vid dammen. I dessa fall ska inte Zz anges. Välj den hydromorfologiska typ som passar bäst. Eftersom det är en påverkan från dämning är det fullt möjligt att man anger en hydromorfologisk typ som är helt annorlunda mot vad som varit fallet om det inte varit dämt (t ex kan Ex bli Tt).
A5-Bottensubstrat
Fråga: Ska man endast notera klass 3 för någon av variablerna som beskriver strömförhållande och bottensubstrat om man har ett tydligt dominerande strömförhållande eller substrat?
Svar: Nej, en typ av strömförhållande och en typ av substrat ska alltid noteras som klass 3. Detta är en förenkling av verkligheten.
A7-Strömförhållande
Fråga: Ska man endast notera klass 3 för någon av variablerna som beskriver strömförhållande och bottensubstrat om man har ett tydligt dominerande strömförhållande eller substrat?
Svar: Nej, en typ av strömförhållande och en typ av substrat ska alltid noteras som klass 3. Detta är en förenkling av verkligheten.
A11-Påverkan uppströms
Fråga: Enligt manualen ska "Påverkan uppströms" bara noteras om det finns en påverkan angiven under A10, till exempel rensning. Hur ska man göra om det finns annan typ av påverkan som påverkar nästa sträcka, till exempel om det finns en onaturlig bestämmande sektion som påverkar nästa sträcka?
Svar: All form av mänsklig påverkan som ger en effekt på en eller flera uppströmsliggande sträckor ska noteras som Ja för variabeln Påverkan uppströms. Nästan alltid sammanfaller det med att någon form av påverkan har angetts under A10. Det kan dock finnas specialfall där ingen påverkan har angetts under A10, men det ändå finns mänsklig påverkan som ger effekt uppströms. Detta behöver förtydligas i manualen.
Exempel: sträcka 1 är en Bx-sträcka och sträcka 2 är en Ex-sträcka. Sträcka 1 är nästan helt opåverkad (ingen påverkan angiven under A10), men längst upp på sträckan finns en onaturlig bestämmande sektion. I detta fall noteras Ja för påverkan uppströms, även om ingen notering gjorts under A10.
A12-Översvämningsytor
Fråga: Vad ska man notera för variabeln Översvämningsytor/grundvattennivå om sträckan är uppdämd och utgörs av damm?
Svar: Variabeln beskriver bara sänkt vattennivå, därmed noteras Klass 0 som betyder "ingen sänkning".
A15-Fluviala processer
Fråga: Variablerna "Dominant fluvial process" och "Stabilitet" har "Stabila förhållanden" som ett svarsalternativ. Motsvarar det svarsalternativet att det 'r ett dynamiskt jämviktstillstånd?
Svar: Ja det stämmer. Därmed ska vattendrag som t ex har en naturlig förskjutning av meanderbågar och inskärningskvoten 1 noteras som stabila även om det hela tiden finns en naturlig förändring i planform.
A19-Bestämmande sektioner
Fråga: Ska inte bestämmande sektioner fyllas i för alla hymotyper? Varför ska det inte fyllas i för vissa?
Svar: Bestämmande sektioner samt information om påverkan på bestämmande sektioner och basnivå fylls i för transportbegränsade sträckor (TB-sträckor) och för vattendrag i torv (huvudtyperna C, D, E, F, T). Det beror på att en påverkan på bestämmande sektioner i de typerna har en stor effekt och att effekten kan sprida sig långt upp i systemet (oftast minst upp till nästa bestämmande sektion). Läs mer här.
Bestämmande sektioner kan i hydraulisk mening även finnas i andra hymotyper, men ska inte noteras på de delsträckornas protokoll. Till exempel i trappstegsformade vattendrag (Bt) kan varje trappsteg vara en bestämmande sektion. Om en sådan påverkas genom rensning är effekten lokal och sprider sig inte på samma sätt uppströms, främst på grund av att bottensubstratet är grövre och stabilare och att lutningen är så pass hög att effekten ej sprider sig lika långt. Naturligtvis har rensningen stor betydelse för habitatet, till exempel om alla trappsteg i ett trappstegsformat vattendrag tas bort, men orsaken till att det inte noteras är alltså att (1) effekten sprider sig inte långt uppströms, (2) påverkan på bestämmande sektioner beskrivs tillräckligt bra med variabeln ”Rensning” för sedimentbegränsade sträckor.
Observera dock att om en transportbegränsad sträcka eller en sträcka i torv har en bestämmande sektion så ligger den ofta inom en sedimentbegränsad delsträcka som finns strax nedströms, men den bestämmande sektionen noteras alltså på protokollet för den den stransportbegränsade sträckan/sträckan i torv.
Värt att tänka på är att om man karterar en sträcka som är sedimentbegränsad och det finns bestämmande sektioner som har rensat och det bedöms viktigt att uppmärksamma detta så går det alltid att notera det under övrigt och/eller ta med det som ett strukturelement under variabeln ”Annat”. Detta kan till exempel vara bra för sedimentbegränsade sträckor som ligger i gränszonen mot att vara transportbegränsad (till exempel vissa Bp-sträckor som ligger i gränszonen mot Cx).
A22-Utvecklingsfas
Fråga: Om en sträcka har sänkt bestämmande sektion och är urgrävd, alltså man har grävt bort sediment inom fåran men inte grävt om sträckningen, ska man då sätta utvecklingsfas inom gruppen a eller d? Jag bedömer det som att det är a som ska sättas då man kan likna rensning/urgrävning med en väldigt snabb erosionsprocess.
Svar: Det går bra med a eller d. Välj det som passar bäst just här, kolla till exempel på vilken utveckling du förväntar dig och hur omfattande grävningen varit.
Satusbedömning
Konnektivitet i sidled
Fråga: I manualen står det att konnektivitet i sidled till närområde och svämplan även bedöms med GIS, betyder det att man använder GIS-analysen som man gör vid biotopkarteringen till statusklassningen?
Svar: Nej, det görs en separat analys vid statusklassning, enligt beskrivning i HVMFS 2013:19.
Död ved
Fråga: Ska parametern död ved bedömas som opåverkad om det saknas ved och om ved inte måste finnas enligt referensförhållandet?
Svar: Nej, om död ved inte måste finnas enligt referensförhållandet ska den parametern inte ingå i klassningen.
Fråga: I manualen står det att konnektivitet i sidled till närområde och svämplan även bedöms med GIS, betyder det att man använder GIS-analysen som man gör vid biotopkarteringen till statusklassningen?
Svar: Nej, det görs en separat analys vid statusklassning, enligt beskrivning i HVMFS 2013:19.
Död ved
Fråga: Ska parametern död ved bedömas som opåverkad om det saknas ved och om ved inte måste finnas enligt referensförhållandet?
Svar: Nej, om död ved inte måste finnas enligt referensförhållandet ska den parametern inte ingå i klassningen.