A21-Svämplanets översvämningsfrekvens
A21 och A22 tillhör Del 3 och bedöms bara för TB-sträckor. Med de fyra variabler som ingår i A21 bedöms svämplanets översvämningsfrekvens. Inför bedömningen är det viktigt att identifiera vad som är ett svämplan och vad som är terrasser som har utgjort svämplan tidigare. Terrasser kan utgöras av recenta terrasser, det vill säga före detta svämplan där översvämningsfrekvensen minskat och där översvämning sker mindre än vart tionde år. De kan också utgöras av äldre terrasser som av naturliga orsaker inte längre översvämmas, till exempel sådana som utvecklats för mycket länge sedan under helt andra förutsättningar.
|
Inskärningskvoten (incision ratio) beräknas genom att höjdskillnaden mellan svämplanet (gäller aktivt svämplan eller recent terrass) och thalweg delas med maxdjupet vid bankfullflöde.
Maxdjupet vid bankfullflöde definieras som höjdskillnaden mellan thalweg och vattenytan vid bankfullflöde (bankfullflöde är här samma som channel-forming discharge). I figuren till höger visar den blå linjen vattennivån vid bankfullflöde. Inskärningskvoten erhålls genom att dela X med Y. |
|
Inskärningsvkot=X/Y
X=höjdskillnad mellan svämplan och thalweg (eller höjdskillnad mellan recent terrass och thalweg om svämplanet inte är aktivt)
Y=maxdjup vid bankfullflöde
X=höjdskillnad mellan svämplan och thalweg (eller höjdskillnad mellan recent terrass och thalweg om svämplanet inte är aktivt)
Y=maxdjup vid bankfullflöde
För att bedöma djupet vid bankfullflöde ska bankfullindikatorer användas, det vill säga indikatorer som visar hur högt vattnet går vid bankfullflöde.
Det räcker att mäta på ett ungefär med tumstock, men om man t ex projekterar åtgärder bör mätningen göras noggrannare. Inmätning av svämplanet ska inte göras längre än tre vattendragsbredder från fåran.
Ibland är svämplanet högre på ena sidan av vattendraget. Då görs bedömningen för den sida där svämplanet är lägst. Observera dock att ett lägre svämplan inte får förväxlas med sekundära svämplan.
Inskärningskvoten ger ett mått på hur mycket vattendraget har skurit sig ned i svämplanet jämfört med tidigare.
Om värdet blir 1 är svämplanet aktivt och har en naturlig översvämningsfrekvens. Värden över 1 indikerar minskad översvämningsfrekvens. En ökad inskärning i svämplanet är oftast orsakat av mänsklig påverkan även om det i vissa fall beror på naturliga orsaker. Ökad inskärning leder till minskad lateral konnektivitet och ökat bidrag av sediment från sträckan.
Ibland kan det finnas faktorer som pekar på både en ökad inskärningskvot och minskad inskärningskvot. Detta kan bero på att det tidigare varit mycket erosion, men att det också kommer mycket sediment uppströmsifrån (på grund av att det sker erosion i områdena uppströms). I sådana fall kan det vara svårt att göra en bra bedömning av inskärningskvoten.
Det räcker att mäta på ett ungefär med tumstock, men om man t ex projekterar åtgärder bör mätningen göras noggrannare. Inmätning av svämplanet ska inte göras längre än tre vattendragsbredder från fåran.
Ibland är svämplanet högre på ena sidan av vattendraget. Då görs bedömningen för den sida där svämplanet är lägst. Observera dock att ett lägre svämplan inte får förväxlas med sekundära svämplan.
Inskärningskvoten ger ett mått på hur mycket vattendraget har skurit sig ned i svämplanet jämfört med tidigare.
Om värdet blir 1 är svämplanet aktivt och har en naturlig översvämningsfrekvens. Värden över 1 indikerar minskad översvämningsfrekvens. En ökad inskärning i svämplanet är oftast orsakat av mänsklig påverkan även om det i vissa fall beror på naturliga orsaker. Ökad inskärning leder till minskad lateral konnektivitet och ökat bidrag av sediment från sträckan.
Ibland kan det finnas faktorer som pekar på både en ökad inskärningskvot och minskad inskärningskvot. Detta kan bero på att det tidigare varit mycket erosion, men att det också kommer mycket sediment uppströmsifrån (på grund av att det sker erosion i områdena uppströms). I sådana fall kan det vara svårt att göra en bra bedömning av inskärningskvoten.
|
.Exempel:
I exemplet till höger syns bankfullindikatorer i ytterkurvan, bland annat i form av exponerade alrötter. Dessa indikatorer sträcker sig 1.5 meter ovanför thalweg. Detta mäts genom att man stoppar ned en tumstock i djuphålan i ytterkurvan och mäter avståndet till indikatorerna. Ovanför ytterkurvan finns en recent terrass. Avståndet till den recenta terrassen är 3 meter från thalweg och inmätningen görs likadant som för bankfullindikatorerna. Inskärningskvoten erhålls genom att dela 3 med 1.5. Inskärningskvot = 3/1.5 = 2 I detta exempel bör man också mäta på sekundära svämplan (dessa syns ej i bild) samt titta på flera ytterkurvor och bedöma om det uppmätta värdet är representativt för sträckan. |
|
Aktivt svämplan noteras om svämplanet översvämmas minst var tionde år. Bedömningen baseras på förekomst av sediment på svämplanet, inskärningskvoten och andra signaler som visar hur frekvent svämplanet översvämmas.
Bedömningen bör inledas med en kontroll av inskärningskvoten. Kvoten ger dock bara en ungefärlig bild av situationen. Om kvoten är <1.3 är det ganska troligt att svämplanet är aktivt. >1.7 innebär att det är mindre troligt. För värden 1.3-1.7 kan svämplanet vara antingen aktivt eller inte.
Som nästa steg bör man titta efter olika signaler såsom sediment på svämplanet eller annat material som spolats upp på svämplanet. Om sediment eller annat material spolats upp på svämplanet gäller det att bedöma om det spolats upp vid ett extremt flöde eller om det är ett flöde som varit upp till 10-årsflödet.
Det går också att titta efter material som fastnat i träd eller utmed fåran på en nivå lägre än svämplanet. Det kan indikera att svämplanet inte kan översvämmas.
Variabeln kan vara lätt att bedöma om inskärningskvoten är under 1.3 eller över 1.7. Ligger den mellan dessa värden är det en svår bedömning, vilket är viktigt att beakta vid utvärdering.
Bedömningen bör inledas med en kontroll av inskärningskvoten. Kvoten ger dock bara en ungefärlig bild av situationen. Om kvoten är <1.3 är det ganska troligt att svämplanet är aktivt. >1.7 innebär att det är mindre troligt. För värden 1.3-1.7 kan svämplanet vara antingen aktivt eller inte.
Som nästa steg bör man titta efter olika signaler såsom sediment på svämplanet eller annat material som spolats upp på svämplanet. Om sediment eller annat material spolats upp på svämplanet gäller det att bedöma om det spolats upp vid ett extremt flöde eller om det är ett flöde som varit upp till 10-årsflödet.
Det går också att titta efter material som fastnat i träd eller utmed fåran på en nivå lägre än svämplanet. Det kan indikera att svämplanet inte kan översvämmas.
Variabeln kan vara lätt att bedöma om inskärningskvoten är under 1.3 eller över 1.7. Ligger den mellan dessa värden är det en svår bedömning, vilket är viktigt att beakta vid utvärdering.
Recent terrass noteras om svämplanets översvämningsfrekvens har minskat och översvämning sker mer sällan än var tionde år (variabeln är alltså starkt knuten till bedömningen av variabeln "Aktivt svämplan"). Bedömningen gäller bara svämplan som utvecklats under de senaste 200 åren, inte äldre terrasser som av naturliga orsaker ej översvämmas.
Denna 200 års-gräns ska dock inte tolkas strikt, det viktigaste är att inte blanda ihop sentida svämplan med äldre svämplan som vattendraget övergett av naturliga orsaker.
En förutsättning för att recent terrass ska noteras är att terrassen finns kvar och inte har förstörts genom till exempel utfyllnad. Om terrassen har påverkats i mindre omfattning, till exempel om det omformats till åkermark, kan det däremot räknas som recent terrass.
Denna 200 års-gräns ska dock inte tolkas strikt, det viktigaste är att inte blanda ihop sentida svämplan med äldre svämplan som vattendraget övergett av naturliga orsaker.
En förutsättning för att recent terrass ska noteras är att terrassen finns kvar och inte har förstörts genom till exempel utfyllnad. Om terrassen har påverkats i mindre omfattning, till exempel om det omformats till åkermark, kan det däremot räknas som recent terrass.
|
Sekundära svämplan är unga svämplan som ofta indikerar instabilitet och minskad översvämningsfrekvens på det ursprungliga svämplanet. Om det bara finns på en liten del av sträckan (<30% av längden) behöver det inte noteras. Denna 30% gräns ska dock inte tolkas strikt och det är inte nödvändigt att mäta.
Sekundära svämplan känns igen som ett litet svämplan som ligger som ett litet trappsteg nedanför det riktiga svämplanet (eller nedanför recenta terrassen om svämplanet inte är aktivt). De ska ej förväxlas med sedimentbankar eller terrasser orsakade av skred. Sekundära svämplan uppstår främst i grävda diken och i vattendrag som blivit försänkta genom erosion. Om man t ex gräver ett djupt dike genom ett svämplan kommer diket förr eller senare förskjutas i sidled. I samband med förskjutningen bildas ett nytt svämplan och det är det som är det sekundära svämplanet. Ett annat vanligt fall är att basnivån sänkts, då kommer svämplanet bildas på lägre nivå än tidigare när fåran förskjuts efter att den eroderat nedåt. Ett tips för att skilja sekundära svämplan mot andra strukturer är att titta på dem och försöka förstå hur de bildats. Ser det ut som att fåran förskjutits åt ett håll och avsatt sediment successivt på motsatt sida och lägre än ursprungliga svämplanet är det troligen ett sekundärt svämplan. Man kan också titta på vegetationen, den brukar vara likartad den som finns på riktiga opåverkade svämplan. |
|
Exempel
|
Figuren till höger visar ett omgrävt vattendrag med sekundära svämplan. Undre bild visar en tvärsektion ifrån en uppmätning av vattendraget som gjordes i samband med en projektering av åtgärder. I tvärsektionen är det den yta som det står "2.1 m" ovanför som är själva sekundära svämplanet. Till höger syns också att den ursprungliga svämplanet (d v s recenta terrassen) ligger 0.3 meter ovanför sekundära svämplanet. Fotot är taget lite längre uppströms och där är höjdskillnaden lite större.
I sektionen syns det också hur vattendraget förskutits i relation till det läge det hade när diket var nygrävt och i takt med den laterala förskjutningen har sediment avsatts som blivit sekundära svämplanet. |
|
Exempel på vad som inte är sekundära svämplanBilden till höger visar sedimentbankar som inte är sekundära svämplan, vilket bland annat går att se på att de ligger under bankfullnivån (bankfullnivån syns i stränderna, bland annat på rötterna). Dessa banker saknar också svämplansvegetation.
Det är dock mycket möjligt att dessa banker på sikt kan utvecklas till sekundära svämplan. |
|